Hos War Child känner sig Adil trygg

Livet i Beirut

Adil bor tillsammans med sina föräldrar, sin lillasyster och sin vän Mohammad och hans familj. "Vårt hus är faktiskt för litet för oss alla, men det gör inte så mycket eftersom jag älskar att leka med Mohammad och jag känner mig trygg hemma."

Utanför hemmet är det en annan sak. Adils mamma berättar att det är svårt att känna riktig trygghet. "Generellt sett är livet i Beirut inte säkert för oss. Jag kan inte gå ut ensam och mina barn kan inte vara ensamma hemma. Ibland säger Adil att han vill leka utomhus som andra barn. Men då säger jag nej, eftersom han fortfarande är för liten och det är farligt ute. I vårt hem och hos War Child är det säkert, men utanför är det inte säkert. Vi undkom faran i Syrien, men har fortfarande svårt att känna oss helt trygga här i Libanon", säger hon.

Sten, sax, påse

På vardagarna går Adil till War Childs säkra plats. "Nu tar vi en vit buss till centret. Där leker och ritar jag med mina vänner. Jag föredrar att göra "Sten, sax, påse" och "Kommando". Kommando är ett spel där du måste vara uppmärksam. Först när läraren säger "kommando" kan du göra uppgiften! Annars är du ute.. Jag vinner ofta, även mot Mohammad. Ibland vinner han, men oftast vinner jag!"

Framsteg med stormsteg

Adils lärare, vår kollega Mariné Mankouchian, berättar om vad hon gör med Adil och de andra eleverna. "Rollspel hjälper barnen att prata om känslor som sorg, rädsla och ilska. Det märks tydligt att barnen drar nytta av våra sessioner. De är ivriga att upptäcka nya saker. Förutom läsning, matematik och engelska lär vi barnen hur de ska hantera känslor, hur de ska skydda sig själva och hur de bäst ber om hjälp. De utvecklas med stormsteg." Adils mamma tillägger: "Min son talar alltid entusiastiskt om vad han gjort hos War Child. Han har det jättebra där. Det är också väldigt trevligt att han kan ta ut sin energi där, för hemma lyckas han inte alltid med det."

Adil sover inte ensam

När solen går ner är det dags för Adil att lägga sig. Innan han kryper in under täcket leker han med sin favoritgosedjur. "Han heter Panda. Jag gillar pandor eftersom de klättrar i träd och bor i bergen. Jag hade ofta mardrömmar om monster som jagade mig. De väckte mig och det tog ett tag innan jag visste att jag var säker. Med Panda bredvid mig i sängen känner jag mig mindre ensam. Utan Panda har jag svårt att somna."

Hjälp oss ta kriget ur barnen i jul

Adil är ett av 200 miljoner barn som växer upp i krig eller på flykt. Krig är hemska och skrämmande men vi vet också att barn är starka och modiga. Och med rätt stöd kan de växa upp till trygga vuxna. Med hjälp av psykosocialt stöd, utbildning och skydd ser War Child till att barnen får bearbeta sina upplevelser och bygga upp sin motståndskraft. På så sätt skapar vi en bättre morgondag, för barnen och världen.

Vi vill stötta så många barn som möjligt, men vi kan inte göra det på egen hand. Vi behöver din hjälp. Så att barn som Mado i Uganda, Liza i Ukraina och Adil i Libanon vågar drömma om en bättre framtid.