warchild

Alex bygger en armé av papper för att försvara sitt land

April 26, 2022

När han blir stor, vill Alex bli den främste soldaten. “För då kan vi snabbare vinna tillbaka vårt land. Dessutom för att jag vill vara stark. Om de attackerar, om de skadar oss, då kan vi också göra det.”

Psykologisk första hjälpen

Alex, sju år, flydde från sin stad i Ukraina tillsammans med sin mamma och sin storasyster. Det hördes luftvärnssirener i timmar i sträck och vissa dagar smällde raketer eller bomber i närliggande byggnader. De fann en fristad i ett privat hem i en fridfull by på andra sidan gränsen i Moldavien, där bönder odlar valnötter och varje familj gör sitt eget vin.

Det finns över fyra miljoner flyktingar från Ukraina – över 90 procent är kvinnor och barn. Inget land har tagit emot fler flyktingar per capita än Moldavien, ett litet land där inkomsterna är relativt låga. War Child stöttar lokala organisationer som ger skydd och psykologisk första hjälpen till barn som Alex.

Kontrollera kriget

Våldet verkar vara långt borta i den moldaviska byn där Alex nu har funnit en tillflykt, men kriget upptar fortfarande hans tankar. Han viker stridsvagnar, raketer och flygplan av papper till sin leksaksarmé. Han har redan en väska full av dem. Hemma har han en stor låda med Lego, men här får han nöja sig med pappersark. På gästsängen attackerar han fienden med sin pappersarmé.
–Vi blir attackerade av den där presidenten… Jag har glömt hans namn. Det ser ut som de har tagit över vår stad, för de förstör allt. Men vi ska komma tillbaka.

Enligt många barnpsykologer är det vanligt att barn som upplevt väpnat våld ritar krigsscener och leker krig. Det är ett sätt för dem att förstå vad som händer.  De känner att om de kan förstå kriget kan de kontrollera det.

Ny skola

Alex saknar sin katt Mutik fruktansvärt mycket. Han minns hur fluffig och fin han är. De kunde inte ta Mutik med sig på tåget när de lämnade Ukraina.
– Det var för svårt med alla väskor. Om vi ville sova skulle han kanske jama och störa folk, och de skulle kanske ta oss av tåget, förklarar Alex allvarligt. Han mår förmodligen dåligt. Utan mamma, utan mormor och utan mig. Han måste sakna oss.

Alex vet inte var hans klasskamrater befinner sig nu.
– En del av dem har nog också åkt i väg och är inte kvar längre, säger han. Eftersom många moldaviska skolor undervisar på ryska är Alex redan inskriven i en ny skola. Han har redan fått två nya vänner i sin klass, även om han inte kommer ihåg deras namn.

Stridsvagnar av papper

Efter skolan fortsätter Alex att vika stridsvagnar. Han tycker bäst om dem med tre tunnor.  De är de mest kraftfulla.
– Ja, jag gillar lekar med stridsvagnar. Jag gillar att bygga allt! Jag gör alla slags pyssel. Jag skulle kunna prata om det länge, men det vill jag inte.

TILLBAKA TILL NYHETER

Laddar..